Neuromotorisk träning
Fortsättning: Modern hjärnforskning
De båda systemen skickar en ständig ström av signaler in i det limbiska systemet.
Signalerna från hjärnbarken betraktas som strukturerade och från hjärnstammen betraktas dom som kaotiska.
Vårt jag utformas med andra ord genom av signaler eller information som är en blandning mellan ordning och kaos.
Ibland kan vi uppleva att vi dvs jaget har en begränsad kreativitet eller att vi kan även ha svårt att fatta beslut. Enligt hjärnforskning kan det bero på bristfällig träning av det limbiska systemet.
Med en begränsad funktion i limbus kan vi ha svårt att väga alternativ mot
varandra eller att vi enbart tar hänsyn till oss själva.
Med en mer utvecklad limbus tar vi hänsyn till fler faktorer som tex familjen och vännerna och har lättare att ta beslut.
Hur tränar vi >>>
Fortsättning: Rörelser
Den motoriska utvecklingen går inifrån och ut, vilket innebär att rörelser som utförsmed centralt belägna kroppsdelar utvecklas före rörelser som innefattar händer och fötter.
Tittar vi på ett barns utveckling blir det tydligt att det är rörelser och reflexer som styr barnets utveckling och därmed även dess medvetenhet om sig själv som person.
Rörelser kan underlätta inlärningen, öka kreativiteten, sänka stressnivån, förbättra koordinationen och öka självkänslan.
En auktoritet i Sverige är Susanne Wolmesjö. Hon är författare till böckerna
”Smarta rörelser" och "Rörelseaktivitet lek och lärande för individ och grupp" och är lärare vid SISU/Bosöns Idrottsfolkhögskola. Susanne arbetar med neuromotorik och dess kopplingar till hälsa, kognitivt beteende och lärande.
Snabba rörelser som vi använder tex när vi springer använder vi vårt yttre muskellager.
När kroppen håller balansen så använder vi en annan typ av muskler och det är vårt inre muskellager.
(Om ni vill kan ni stå rakt upp, blunda och korslägg benen. Lägg märke till om ni får en ökad aktivitet i fötterna? Om det är så då är det det inre muskellagret som arbetar.
Hur tränar vi >>>
